Den här veckan har jag galet många utmaningar på jobbet (föreläsningar x 2, workshops). Då är det skönt att ge sig ut i skogen och leta svamp – men komma hem med lingon.. Så avkopplande..

Sen kan man gosa med katten – det lindrar. Här på bilden så la Snöret in en beställning på Whiskas.

Edit:

Nu är vi inne på onsdagen och jag har nog redan vuxit 2 decimeter inombords av veckans utmaningar so far.

Det finns ju en växtkraft i att våndas. Kvällens happening har legat och skvalpat och skavt i bakhuvudet på mig ett bra tag. Så plötsligt en dag så infann sig en helt annan känsla, ett inre lugn – trot eller ej.

Det var den där feelingen när man försonas med sig själv och lägger bort den där dumma rösten inombords som är alldeles för självkritisk och fördömande..

Man inser att ärsch vaddå, det där är en piss i Mississippi och det är inte jordens undergång.. Jag klarar utmaningen och det kommer gå bra – good enough och det får räcka!