För två år sen var min granne Lotta och jag ute och gick 8 km varje morgon. Promenaderna gjorde vi måndag till fredag under ett helt år.. Vi gick i mörkret i regn, snöslask och i snöstorm – inget väder kunde stoppa oss. Så här i efterhand låter det väldigt ambitiöst och det var precis vad det var. Det var på allvar och vi mådde så bra! Jag minns att jag var i så bra form att till slut kändes 8 km som en kort sträcka.

Sen kom vi av oss – av olika anledningar. Men så idag tog vi nya tag, på med pannlampan och ut och traska. Nu när det är gjort sitter jag i soffan och bara njuter av en kopp kaffe och den där härliga känslan man får efter att man har rört på sig. Lovely feeling!

Idag är det farsdag och barnen har ringt och grattat Pelle. Pelle har ringt sin pappa – och jag önskar jag kunde ringa min.. Fast jag vet att han finns med mig (likaså min mor) i mina tankar, i mitt liv – på något sätt.

Annars har helgen varit en sån där helg när jag inte gjort något särskilt. Pelle har jobbat och jag har bara tagit det lugnt, stickat två par vantar, bland annat ett par till Lucas (barnbarnet). Så skoj att sticka små Lovikkavantar, det går så fort!

Sen har jag plöjt en massa serier på Viaplay, bland annat Lyxfällan, något som gjorde att jag knåpade ihop en budget för Pelle och mig. Se där, vad lite tid i soffan framför tv:n kan resultera i. Kan förresten rekommendera Excels färdiga budgetmall, super-bra..

Min stickhistoria började med att jag stickade två islandströjor med islandshästar på när vi hade just islandshästar. Vi har kvar våra tröjor fast hästarna är sålda..

Efter tröjor började jag skicka norskt mönstrade vantar, eller norrländska vantar som jag själv är uppvuxen med. Varje jul fick jag ett par stjärnvantar i julklapp av min mormor.

Stjärnvantar är vackra, men tidskrävande och man måste vara fokuserad på mönstret när man stickar. Jag gillar att se på tv samtidgt som jag stickar- så därför blir det mest raggsockor och lovikavntar just nu. Ikväll blev jag klar med ett par gröna. Hann också börja på ett par svarta.

Perfekta när man ska skrapa rutan på bilen, eller som julklapp.

Inatt sov vi på samma ställe som igår. Jag somnade lugnt men vaknade av att jag hörde en bil. När jag tittade ut såg jag en vit skåpbil med släp som stod still på “vår” lilla p-plats. Ju längre stund den stod där, desto nojjigare blev jag. Det slutade med att jag väckte Pelle, som inte alls blev lika orolig som jag. Sen smsade jag våra vänner – som inte heller jagade upp sig.

När skåpbilen stått där en stund (kändes som minst 20 minuter, men var kanske 5).. så öppnade någon en bom och så försvann bilen. Inget konstigare än så,men i min fantasi var det såklart bovar, banditer och styckmördare. Klart man känner sig lite utsatt när man befinner sig långt från närmsta hus? Samtidigt ger ju detta en känsla av frihet. Summa summarum – inget farligt hände förutom i min fantasi.

Nu packar vi ihop och åker hem, vi är färdiga för denna gång och det var en mysig helg i vildmarken. Våra vänner fortsätter sin resa norrut, de har en vecka ledigt.

Här är några inslag från vår packlista som kan vara bra att ha med när man höstcampar:

björkved, morakniv, eldkorg, marshaller, fårskinn, varma filtar, 2 powerbanks, en extra gasoltank, mat & dryck förstås, gofika, vandringskängor, varma jackor, raggsockor, batteriljus, pannlampor,

Nästa gång: fullt bodelsbatteri, fläkten till värmepannan drog en del ström.

Det finns många vackra bruksmiljöer runt Tierp.

Idag var vi på gasoljakt och på så vis fick vi se Mehedeby, Älvkarleby och slutligen Skutskär. Jag har faktiskt inte tänkt på hur många obemannade bensinmackar det finns. I Skutskär fanns i alla fall en Preem som sålde gasol, så bra – då slapp våra vänner frysa..

Vi hann också kika på Engelska parken i Söderfors, tror inte det är samma park som Ove Törnkvist sjunger om, såg i alla fall ingen som dansade rumba! Men passade på att fota min man i det grekiska templet, där gjorde han sig bra..

Så på kvällen så lagade vi mat över öppen eld, hur mysigt som helst.. Jag gillar det enkla. Sen lite snack och så natti natt…

Vi vaknade upp på en liten parkering vid infarten till ett naturreservat vid Dalälven.

Efter frukost tog vi en promenad på 3,5 km genom skogen ner till Dalälvens delta. Den här årstiden är det perfekt här – inte en mygga. Men på sommaren surrar det nog rätt bra här..