Idag kändes halsen bättre,  febern är väck. Efter en hel dags pluggande slängde jag på mig ridbyxor och gick ut i stallet. Hade sällskap av Ellinor och Arvid. Först blev det en massa putsade på Atli, drivor av vinterpäls lossnade. Sen skulle vi rida ut, men Gneisti var lite prillig så det blev volten.

Skrittade utan stigläder och kände hur jag kom ner i sadeln. Travade flott hit och dit. Men när jag skulle tölta då protesterade Atli. Jag tror att han har för dålig kondis och är för tjock. Helt plötsligt har han kommit på att man kan backa om man inte vill tölta.  Efter lite övertalning töltade han dock. Sen galopperade vi en del och det gick undan! Öppnade en ny hösilagebal idag och den är det kräm i. Pigga hästar.

På gräsmattan växer plötsligt krokusar. Måste vara för att Sigrid inte skuttar runt längre. Saknar henne.

Idag var det Pelles tur att rida Atli. Min tur att vara stallknekt.  Jag hjälpte till att borsta av en lerig häst, fyllde på vatten i boxarna medan Pelle red. Så enkelt allt blir när man delar på en häst. 😊

Nu har jag ridit Atli och det gick bra. Eftersom han är så tjock just nu, så skrittade vi mest. Lite trav och en pigg glad galopp blev det visst också. Men innan ridningen så pysslade jag en lång stund med honom och borstade bort massor med päls. Han stod bara och mös.. Vi har lite connection han och jag.

Pälsfällning pågår..

Jag tror också att jag fått tillbaka ridglädjen – kan inte nog säga hur enkelt allt känns med bara en häst. Att kunna lägga all sin energi på att få Atli att må bra känns härligt. Känner inte den där bördan att behöva tänka på två hästar. Så nöjd med vårt beslut att satsa på honom. Han är för mig den ultimata ridhästen.  När han bjuder på sig själv då svävar jag fram på glädjemoln.

När Framtid hade åkt gnäggade Atli och Gneisti en del. Det gjorde lite ont att höra dem.. Tur att de har varandra och skönt att vi vet att hon hamnat på ett bra ställe.

Jag städade stallet och mockade ur Framtids box.  Skurade rent väggarna och strödde med nytt spån – Atli ska få bo där.

Atli nya box

Nu har vi sålt F som vi haft sen hon var ett år. Från det att vi bestämde oss för att lägga ut en annons på henne, tills att hon flyttade idag gick det med raketfart.

Hur känns det då? Jo det känns som en lättnad.  Att ha två hästar som bara står och kostar pengar skapar dåligt samvete, när man väljer att göra andra saker än att rida. Nu har vi en häst som vi kan turas om att rida. Orkar inte jag så orkar kanske Pelle.  Nä, det här var det bästa vi har gjort på länge. Bäst av allt är att hon hamnat på ett mycket bra ställe.

F med sin nya ägare.

Ridit Atli, kändes så bra, men han är tjock som jag vet inte vad. Den magen måste bort. Skrittade och flyttade lite.

Solsken och allt vad man kan önska..

Smält fort nu ..