Möta naturen

När jag var liten och bodde på landet så älskade jag skogspromenaden till och från skolan. Alltid fanns det något att upptäcka, något att förundras över. Att lufsa fram på en stig som slingrade sig förbi det där berget, där istapparna hängde i klasar på vintern – det var liksom bra för själen.. Eller att lämna stigen för att hoppa i vackra drivor av snö som såg ut som vispad grädde. Att få syn på den där gläntan när det vimlade av liljekonvaljer på våren, lagom till mors dag. Vitsipporna, sen smaken av stensöta – lite som lakrits, glömmer det aldrig. Ett ljummet sommarregn, och åskan som gärna fick dra förbi. Just ja och multiplikationstabellerna lärde jag mig medan jag traskade till och från skolan.

Hjärnan

Det här med att vistas i naturen- det mår man ju så bra av och jag tror att det var det jag fick uppleva redan som liten. Om vi vet att hjärnforskare som Anders Hansen t ex.  säger att vi föds med en hjärna som inte förändrats nämnvärt de senaste 40 000 åren, då förstår vi ju varför vi trivs och mår så bra när vi är ute i naturen.

Klart vår hjärna blir trött av skärmtid och all information som vi bombarderas med dagligen – den är ju inte byggd för det. Den är ju mer gjord för att ta in intryck i naturen. Sen det här med att hjärnan är plastisk dvs. att den hela tiden byggs om och formar sig efter hur den används och att det bildas nya synapser – alltså kopplingar mellan hjärnceller –  när vi rör på oss regelbundet. Hmm intressant, då tänker jag spontant att långa skogspromenader och vandring det måste vara precis det vår hjärna vill ha, ja förutom sömn och bra mat förstås.

Magi

Det magiska uppstår när man testat ”konceptet” och känner att det funkar. Då vill man ta längre promenader, vara mer ute i naturen. Det är en häftig känsla att längta ut till granar och tallar, att vilja hoppa i vandringsskorna  – för att man (hjärnan?) vill ha de där måbra känslorna i kroppen..minska stressen. Och sen det där med att jag lärde mig multiplikationstabellerna medan jag gick, det kanske berodde på att man blir mer klartänkt under (?) efter en promenad.. Ibland brukar jag lyssna på kurslitteratur medan jag promenerar och då väcks nya tankar. Eller så bearbetar jag något jag läst eller löser något problem. Ja lite så funkar och tänker jag, kanske även du?