För två år sen var min granne Lotta och jag ute och gick 8 km varje morgon. Promenaderna gjorde vi måndag till fredag under ett helt år.. Vi gick i mörkret i regn, snöslask och i snöstorm – inget väder kunde stoppa oss. Så här i efterhand låter det väldigt ambitiöst och det var precis vad det var. Det var på allvar och vi mådde så bra! Jag minns att jag var i så bra form att till slut kändes 8 km som en kort sträcka.

Sen kom vi av oss – av olika anledningar. Men så idag tog vi nya tag, på med pannlampan och ut och traska. Nu när det är gjort sitter jag i soffan och bara njuter av en kopp kaffe och den där härliga känslan man får efter att man har rört på sig. Lovely feeling!