Vad passar bättre på höstlovet – när allt är grått och trist – än att åka in till stan och gå på museum? Sagt och gjort, Pelle och jag tog Peugeoten in till stan. Vi bestämde oss för att besöka Hallwylska palatset, något vi pratat om att göra i flera år. 

Sen tog vi en sväng i Östermalmshallen, eller en provisorisk sådan, den riktiga var stängd för ombyggnad. Efter det tänkte vi åka hem till lugna landet, men så körde vi fel och hamnade vid Kaknästornet . Jag utmanade mig själv – bra att göra det lite då och då – så jag åkte hiss upp till våning 30. Det gick fort som attan och jag hann aldrig bli rädd ens. Utsikten var förstås vacker.

Sen åkte vi vidare hemåt och passerade då Etnografiska.  När vi ändå var i krokarna passade vi på att besöka även det museet. Där fanns en tankeväckande utställning om normkritiska perspektiv.

Att vara normkritisk och inte  fokusera på dem som uppfattas som avvikande, utan istället fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikande i ett visst sammanhang, det borde vi nog vara oftare..