Känslan när yngsta barnet (han är visst 24.. åren går) lämnat boet. Tomt och märkbart tyst på ett konstigt sätt..

Å andra sidan så bor han ju nästgårds och redan imorgon är vi bjudna på middag hos honom och flickvännen.

Så vad gnäller jag för? Nä – nu lite Ernst och lite ostbågar en tisdag!