Jag sov dåligt sista natten i Tärnaby – vaknade med feber och frossa. Så vi bestämde oss för att börja åka hemåt.

För att undvika ett vägarbete på en mil ungefär tog vi en genväg från Tärnaby till Vilhelmina. Det skulle visa sig vara ett dåligt val.. det vi trodde skulle vara en asfaltsväg var en liten grusväg som slingrade sig nio mil mitt ute i ingenstans. Mobilen saknade täckning – vi mötte en bil under hela resan. Otäckt värre! Men det gick bra – vi kom fram helskinnade.

Vi landade i Dorotea men därifrån har jag inga bilder för jag mådde så dåligt, feber, huvudvärk och hosta. Pelle köpte ett covidtest och jag testade positivt.. Suck, jag som klarat mig i flera år! Dessutom tror jag att jag vet när jag blev smittad. Det var nog på Ica i en norrländsk stad där kassörskan var alldeles röd om kinderna, glansig på ögonen och så rann det svett i pannan. Just när jag skulle betala nös han och hostade på det. Illa.

Tyvärr såg jag ingenting av campingen – men Pelle sa att det var en ganska ordinär stadscamping, en plats där människor på väg någonstans gör ett uppehåll för att sova. Vi betalade 300 kr för en natt med el.